Hemma
Jag drar fortfarande runt på förkylningen och hostar mest hela tiden. Så jag sitter hemma sedan tisdag kväll, och jag är inte skapt för detta. Rastlöshet och energi som kvävs av ytterligare en hostattack. Men vad kan man göra åt det? Gnälla på internet?
Tösen på bilden ovan heter Tara och är stundtals mer som en katt än en hund. Kanske är det därför vi kommer så bra överens? Hon har gjort mig till en hundmänniska och har fått mig att förstå hur viktig en hund kan vara i någons liv. Så oreserverad kärlek kan man inte få av en människa tror jag, och det är väldigt svårt att känna sig nedstämd när hon tassar runt hemma. Det hade inte varit helt fel att få passa henne nu, men det hade inte varit så hett att gå ut tre-fyra gånger om dagen i det här skicket.
Snart är det sista dagen för att ansöka till vårsalongen på Liljevalchs. 300 spänn kostar det. Ja, det är inte roligt med ansökningsavgifter, rent av hämmande kan man hävda. Men samtidigt så ska väl allting finansieras, och som besökare kommer man billigt undan, sist var det väl 10 kronor? Och det är nog viktigare, kulturkonsumtion ska inte göras svårare med höga entréavgifter. Om man nu måste blanda in pengar i konstvärlden över huvud taget (stället är ju ägt av Stockholms stad). Och nej, jag har inte ansökt.
Åh! Jag trodde verkligen att det var en katt på bilden (gillar!) innan jag läste texten. :) Men å andra sidan har jag misstagit en Corgi för en katt på inte alltför långt avstånd en gång, så jag är nog inte en auktoritet på området. Pga. boken "Nordens Hundar" på sommarstugedasset när jag växte upp är jag dock grym på hundraser när jag väl fattat att djuret är en hund - men måste erkänna att jag går bet på Tara (i alla fall utan att googla på ett par möjliga gissningsalternativ som eventuellt lurar nånstans i bakhuvudet).
Krya på dig!