analogier

 

Så imorgon tisdag så åker jag nattåget till Umeå för att träffa kursarna igen. Det ska bli väldigt trevligt men jag är i någon sorts uppjagat läge inför förflyttningen just nu. Fast den här gången är vandrarhemmet bokat och bekräftat, till och med enkelrum. Och sovplats på tåget, det kommer ju bli en barnlek jämfört med sist alltså.

 

Min fotografiska resa är inne i en behaglig fas, trots att de glesare inläggen på bloggen kanske kan tyda på annat. Presentationen av bilderna gäckar mig fortfarande, nu när jag kan se hur mycket bättre de blir i mörkrummet. Bättre skärpa, finare toner, och en skön känsla att hålla bilden i handen. Att försöka pressa in den analoga bilden i datorn är en mismatch, och kommer nog alltid att vara. Men jag vill fortsätta att visa bilder och skriva, så jag kommer att kämpa på.

 

En annan metod för att komma över blockeringar i skapandeprocesser är att ta ett steg tillbaka och se på helheten, eller rent av att gå därifrån en stund och engagera sig i annat. På senaste tiden har det varit lite väl mycket arbete med befintliga bilder och ganska få klick på avtryckaren. Det är nog dags att göra annorlunda igen för en stund. Det är lätt hänt att motståndet maler ned en, men fotografi är ett kring på många fronter, så det är bättre att ta itu med någonting annat än att sitta här och oja sig över sin scanner.

 

Avslutningsvis så vill jag tacka er alla läsare. Drygt tre månader har gått sedan starten och det har varit en stor upplevelse att få skriva till er. Det har hjälpt mig mycket och jag hoppas att det kan inspirera och påverka fler. Ett extra tack till alla ni som kommenterar, alla samtal blir bättre med en motpart.